Menu

En man – tolv yttrandefrihetsrättegångar

Hur mycket ska det krävas innan du verkligen kan anses ha hamnat i statens kikarsikte? Måste du vara på flykt från statens lönnmördare? Eller räcker det med att ha kallats till rättegång inte mindre än tolv gånger för ”tryckfrihetsbrott”? Björn Björkqvist, född 1979 och före detta medlem i Nationalsocialistisk Front, har stått åtalad minst tolv gånger för de åsikter han uttryckt i tal och i skrift. Det hela började den 30 november 1995, när han under tonåren promenerade på Visbys gator med diverse märken på sina kläder. Dessa var en blandning av gamla nordiska symboler som vanligtvis ger uttryck för nationalistiska åsikter, men han hade inte något hakkors på sig. På grund av detta åtalar man honom för både HMF samt förargelseväckande beteende; polisen beslagtar dessa märken från hans kläder, och han kallas till rättssalen.

Den 29 mars 1996 döms han till tre tusen kronor i böter av Gotlands tingsrätt, samt förverkande av märkena. Han överklagar domen.

Den 11 juni 1996 upprepar Svea hovrätt tingsrättens HMF-dom, men frikänner honom för förargelseväckande beteende. Björkqvist överklagar till Högsta Domstolen.

Den 17 oktober 1996 dömer Högsta Domstolen även den på samma sätt.

Denna dom blir prejudicerande och gör det olagligt att bära någon av ett stort antal traditionella symboler som politisk uttrycksform.

Nästkommande år blir han allt mer engagerade i Sveriges nationella rörelse, och går bland annat med i Nationalsocialistisk Front, ett nazistparti som hade tänkt deltaga i det ”demokratiska” systemets kommunalval. Han skulle dock upptäcka att staten kan sätta gott med käppar i hjulet med lagar om tryckfrihetsbrott.

Den 5 oktober 2002 håller NSF torgmöte i Borås, och Björkqvist talar. I ett uppeldat tonläge går han till attack mot Socialdemokraterna för att ha dragit på Sverige ett mångkulturellt samhälle, med de problem det inneburit för landet. Myndigheterna uppskattar inte detta; efter talet står han återigen åtalad under HMF-lagen. En mening som åklagarmyndigheten särskilt grundar åtalet på är denna: ”Jag tror inte jag är ensam om att må dåligt när svenska tjejer våldtas av invandrarhorder.” I tingsrätten frikänns han dock, den 11 september 2003.

Åklagaren överklagar domen, och den 25 maj 2004 döms han till två månaders fängelse. Rätten skriver att brottet inte kan ”anses som ringa”.

Vid detta laget har Justitiekansler Göran Lambertz verkligen börjat jaga honom, den ende åklagaren i tryckfrihetsmål – nu får han brottsmisstankar för praktiskt taget allt han gör.

Ett eller två år tidigare hade hans parti NSF nysläppt en gammal bok med titeln Judefrågan. Ansvarig utgivare hade dömts till sex månaders fängelse för detta år 2002. Björkqvist hade skrivit förord till denna bok, dock, ett där han beskriver det judiska folket som ”lögnaktigt och manipulativt”. På grund av detta blir även han dömd till fängelse; den 16 december 2002 får han åtta månader, men efter att han överklagat domen reduceras den istället till fyra månader.

Utöver detta skulle han också åtalas för något hans parti hade haft uppe på sin webbplats, som han var ansvarig utgivare för; under 2002 hade det funnits hakkors på två olika sidor, vilka är olagliga under svensk lag, såväl som en karikatyr av en jude. Detta medförde att han blev åtalad ytterligare två gånger.

Den 19 november 2002 hade en artikel publicerats på partiets webbplats där man kritiserade Sverigedemokraterna för att inte ha ett rasligt perspektiv. Med syfte att understödja behovet av ett sådant perspektiv hade artikeln hävdat att Afrikas fattigdom var på grund av rasliga egenskaper. För att citera den mest kontroversiella delen av artikeln:

”Marxister vill gärna hävda att negrer har låg IQ eftersom de har dålig ekonomi, inte att de har dålig ekonomi för att deras IQ är låg. Dock, vid jämförelser mellan negrer som tack vare vitas arbetsinsatser har en relativt god socioekonomisk situation, med negrer vars situation är sämre så har de ändå en likvärdig IQ.”

Den 4 december 2003 inleder Lambertz sin förundersökning rörande denna artikel, och den 20 februari 2004 åtalar han Björkqvist än en gång, eftersom han var ansvarig för webbplatsens innehåll.

Den 12 juli 2005 döms Björkqvist till två månaders fängelse för att ha uttryckt missaktning för en annan ras. Han överklagar domen, och i Hovrätten för Skåne och Blekinge får han återigen samma dom den 31 oktober 2006.

Den 6 juni 2006 firar Sverige nationaldag, och under nationalistevenemanget Folkets Marsch hade Björkqvist bjudits in att tala framför en publik på drygt tusen människor i Stockholm. Han tar upp sina hjärteämnen – invandring, ras och sådant, och nämner även sina tidigare fällande domar. För att citera en del av det tal han höll på ett muntert manér:

”Jag fick två månaders fängelse för brottet hets mot folkgrupp för att jag vid en tidigare demonstration hade sagt, och nu citerar jag. Jag säger det inte på något sätt att jag menar det här, men då sa jag att jag tror inte att jag är ensam om att må dåligt när jag läser om hur svenska tjejer har våldtagits av invandrarhorder. Två månaders fängelse fick jag för det, för hets mot folkgrupp, och för de som inte känner till lagen så betyder det så att säga, och nu citerar jag igen, att man uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Och det var det jag gjorde när jag sa att jag mår dåligt eller ”Jag tror inte jag är ensam om att må dåligt när svenska tjejer våldtas av invandrarhorder.”

(Här diskuterar han vikten av rastänkande.)

”[Negrer]… de kan få olika sjukdomar… som vita också kan få. Men sen när man kommer med mediciner till dem så visar det sig att om man ger den här negern samma medicin som till en vit, ja, då dör negern”

(Nu börjar delar av publiken att skratta.)

”och det är ju ganska negativt, faktiskt… för den negern då.”

(Lite mer skratt från publiken.)

Denna gång är polisen redan på plats och väntar på rätt tillfälle att gripa honom, de står bredvid podiet medan han håller sitt tal. När han avslutar så för de bort honom och slänger in honom i bilen – de säger att han är misstänkt för tryckfrihetsbrott, men just vad i talet som ansågs brottsligt skulle avgöras vid senare tillfälle. Han förs till polisstationen och förhörs där, samt får tillbringa de kommande dagarna i häkte. Den 15:e skriver han en artikel om sitt gripande och hur polis och åklagare sedan dess behandlat honom, vilken han lägger upp på partiets webbplats. Han uttrycker även oro över hur yttrandefriheten i landet förfaller:

”Cirka klockan 11:00 startade häktningsförhandlingen och nu som först presenterade åklagaren vad ”han” ansåg vara hets mot folkgrupp. Trots allvaret i situationen fick jag anstränga mig för att hålla mig för skratt när punkterna lästes upp. Åklagaren ansåg bland annat att jag ska dömas för att ha citerat vad jag tidigare dömts för.”

Den 10 september 2007 döms Björkqvist till två månaders fängelse, men den 26 februari 2008, efter att han överklagat domen, frikänner Svea hovrätt honom.

Således stod Björkqvist åtalad inte mindre än tolv gånger för ‘tryckfrihetsbrott’ mellan 1996 och 2008, och utsattes dessutom för otaliga husrannsakan och beslagtaganden av egendom under brottsutredningarna. I dag är inte NSF längre kvar, men Björkqvist är aktiv inom Svenskarnas Parti och bedriver bland annat förlagsverksamhet för kontroversiell litteratur tillsammans med ovannämnda Ahmed Rami – www.logik.se

| | | 10 december, 2014 11:58
© 2017 Dårhuset
myBook v1.2 powered by WordPress