Menu

Omskärelser och den svenska staten

”Och Gud sade ytterligare till Abraham: Du åter skall hålla mitt förbund, du och din säd efter dig, från släkte till släkte.
Och detta är det förbund mellan mig och eder och din säd efter dig, som I skolen hålla: allt mankön bland eder skall omskäras;
på eder förhud skolen I omskäras, och detta skall vara tecknet till förbundet mellan mig och eder.”

Första mosebok 17:9-11

”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”

Andra mosebok 20:3

Formellt sett åtnjuter svenskar religionsfrihet, fastän det sägs ofta att människor inte ska blanda in sin religion i politiken eller i samhällslivet. Så länge människor håller sin religion till sitt privatliv så kommer ingen störa dem, eller det är åtminstone vad man säger…

Ibland verkar det dock dessvärre som att staten inte ens respekterar människors egna familjelivs okränkbarhet, eller deras religion. Detta är fallet med manlig omskärelse. Något få människor inte känner till är att detta är en uråldrig tradition som i semitisk religion har sitt ursprung i Abrahams förbund med Gud i Första Moseboks 17:e kapitel. Denna tradition har respekterats utöver hela världen utan någon egentlig konflikt, men mot slutet av 90-talet började samhällsdebatten i Sverige vända sig emot ingreppet. Fastän ytterst litet i bevisväg åberopades så uttrycktes i debatten en allmän oro om att manlig omskärelse skulle kunna leda till allvarliga komplikationer, och lagstiftarna blandade sig i.

År 2001 stiftades en ny lag – Lag om omskärelse av pojkar – som gjorde omskärelse till föremål för fängelsestraff om det inte utfördes av en legitimerad läkare eller en person med särskilt tillstånd. Smärtlindring blev också ett lagstadgat krav. För att citera lagen:

4 § Ingreppet skall utföras med smärtlindring som ombesörjs av legitimerad läkare eller legitimerad sjuksköterska, under betryggande hygieniska förhållanden och med hänsyn till vad som är bäst för pojken.

5 § Omskärelse får utföras endast av legitimerad läkare eller av den som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse av pojkar. Annan person än legitimerad läkare får inte utföra omskärelse på pojkar som är äldre än två månader.”

Således införde staten lagstiftning som förhindrade människor från att själva efterleva sina religiösa traditioner, och utan ett särskilt tillstånd så var ingreppet helt på statens villkor. Detta drabbade de två religiösa minoriteterna, judar och muslimer, annorlunda; vanligtvis omskärs judiska pojkar vid åtta dagars ålder medan muslimer gör det senare i livet, någon gång innan puberteten. Därför kunde judar fortfarande låta en av sina egna utföra det faktiska ingreppet, även fast de naturligtvis inte välkomnade att behöva ha närvarande den läkare eller sjuksköterska som krävdes för smärtlindringen. För muslimer togs ceremonin helt ut ur deras händer, ifall de följde lagen. Svenska läkare är i allmänhet inte så värst pigga på att utföra ingreppet eftersom det inte finns något medicinskt behov, och rätt ofta vägrar de göra det. De är rätt ofta inte pigga på att genomföra aborter heller, men till skillnad från omskärelser så kan de inte avstå från aborter. Detta innebär en svår situation för muslimer när de försöker omskära sina pojkar på lagligt sätt – köerna för ingreppet i den offentliga sjukvården blir ofta extremt långa. Om de har råd så kan de betala 6-7 000 kr för att en privatläkare ska genomföra det, men den möjligheten har inte vidare många. För att kunna utföra ingreppet under dessa förhållanden blir den enda lösning många familjer har tillgång till andra muslimer utan läkarkunskaper.

Under 2004 så kartlades de omskärelser som genomfördes i Sverige. Utav de 3 000 eller så som genomförs varje år hade endast 850 varit inom sjukvården. Således utförs drygt 2 000 per år det traditionella sättet, av ej läkarskolade personer. Det följande året skrevs en rapport angående detta av Socialstyrelsen: Omskärelse av pojkar – Effekter av lagen (2001:499):

Socialstyrelsen har att döma av de komplikationer som registrerats i den offentliga hälso- och sjukvården samt uppgifter i samband med övrig verksamhetstillsyn uppfattningen att det förekommer omskärelser på fr.a. äldre pojkar(i förskoleåldern) utanför hälso- och sjukvården.

Enligt komplikationsregistreringen har fem pojkar registrerats med komplikationer i samband med omskärelse sedan 2001.

Kära nån, vi har en nationell kris över oss, fem registrerade komplikationer. Det skulle vara intressant att se en sammanställning över de komplikationer kvinnor har ådragit sig genom lagliga aborter inom sjukvården, men det är en underdrift att påstå att detta skulle vara politiskt ogångbart. Att döma av diskussioner på nätet så fruktar dock många gravida kvinnor som överväger abort de möjliga komplikationerna de kan drabbas av. Det är då besynnerligt att staten åberopar komplikationer som anledning till att försöka utplåna omskärelser medan aborter är mycket prioriterade ingrepp inom sjukvården. Om medicinska komplikationer är en angelägenhet, borde då inte myndigheterna varna kvinnor om de som finns i anknytning till abort, om detta är den verkliga anledningen att försöka få stopp på omskärelser?

Det är denna författares åsikt att komplikationerna endast används som ursäkt. Den verkliga anledningen är att omskärelsen ger pojkar en egen religiös identitet – de kommer in i världen som Guds barn, och omskärelsen är tecknet på deras förbund med honom. Genom kravet på att vara närvarande när detta ingrepp genomförs så signalerar staten till dessa religiösa minoriteter att svenska staten inte respekterar några andra gudar än sig själv – att staten äger en människa från vaggan till graven.

Du skall inga andra gudar hava jämte svenska staten.

| | | 9 december, 2014 09:58
© 2017 Dårhuset
myBook v1.2 powered by WordPress