Menu

Samhällsplanering och det medvetna skapandet av en underklass

Mellan 1980 och 2010 har 1,3 miljoner permanenta uppehållstillstånd utfärdats enligt Migrationsverkets officiella statistik – så många utlänningar har bosatt sig i detta land bestående av drygt åtta miljoner svenskar. Endast en bråkdel av dessa uppehållstillstånd har varit för kompetent arbetskraft, medan det stora flertalet utgörs av ‘flyktingar’ eller deras anhöriga. När jag växte upp på 80-talet och det tidiga 90-talet så var Sverige fortfarande rätt homogent, men i dag ser de flesta svenska städer ut mer eller mindre som New York vad det gäller deras demografiska sammansättning – en förkrossande omdaning av vårt samhälle har ägt rum. FN kräver bara att Sverige tar emot två tusen kvotflyktingar per år, men Sverige har gått långt bortom detta. De senaste åren har landet gett asyl eller liknande till uppemot hundratusen personer per år, och detta har resulterat i enorma problem för samhällsfinanserna samt även ghettobildning och en internationellt sett helt unik explosion av våldsbrottslighet.

Medan ‘flyktinginvandringen’ fortsätter öka, så förblir arbetskraftsinvandringen endast en rännil. Under det tidiga 80-talet, när denna invandring var som högst, utfärdade Sverige nästan ett tusen permanenta uppehållstillstånd per år av arbetsskäl för kvalificerad arbetskraft, medan det bara var 81 år 2009. Fastän många amerikanska dokumentärer förhärligar det svenska samhället, så flyttar bara mellan 20 och 30 amerikaner per år hit för att arbeta. Det går säkert tusen amerikaner som säger att de ska flytta till Sverige för varje som faktiskt gör det. Kanske till och med en miljon.

Även fast ett land med åtminstone en gnutta självbevarelsedrift inte hur som helst kan skänka ut bidrag hit och dit till de så kallade ”flyktingar” som översvämmar det, så kan särintressen i samhället ändå sko sig. De som anländer kommer behöva Migrationsverkets tjänster – tolkar, förläggningar för dem att bo i o.s.v., vilket innebär jobb för offentliganställda. Och genom att få dem beroende av bidrag och genom att inte göra mycket för att uppmuntra dem att faktiskt söka egen försörjning, om någon sådan är möjlighet med deras begränsade färdigheter, så är det lätt att se hurdana politiska sympatier de kommer få. Eftersom de är beroende av bidrag och samhällsinsatser brukar de stödja de partier som ger staten en stor roll. Personligen skulle jag aldrig låta mig användas på detta sätt, jag skulle rösta på den andra sidan i ren trots när jag inser att någon försökt använda mig som bricka i ett politiskt spel. Statistiken från våra invandrarghetton avslöjar dock just med vilken framgång samhällsplanerarna kan skapa en klass av bidragsberoende sympatisörer.

Det finns en stadsdel i Sverige som mer än någon annan skapat rubriker i media – Rosengård i Malmö. Här är svenskar inte välkomna, och ofta finner sig både polisen och brandkåren attackerad om de försöker ta sig in i området. Samhället här präglas av en antisocial antikultur som med glädje tar emot svenska bidrag, men som annars inte alls bryr sig om att integrera sig med deras värdsamhälle.

Åtskilliga kravaller har ägt rum här, då invandrarungdomarna använder våld som politisk uttrycksform när de är missnöjda med något eller vill ha än mer bidrag av samhället. Fastän invandrare har rätten att slå sig ned var de vill i landet, och den kommun som vägrar ta emot den får se sig stämplad som ”rasistisk”, så har de visat upp en klar motvilja mot att införliva sig i vårt samhälle. De har istället trängt ihop sig i stadsghetton med långt större familjestorlek än de lägenheter de bor i är avsedda för, och det kommer löpande rapporter om hur kackerlackorna har återvänt till våra ‘svenska’ städer, efter att ha varit borta i många årtionden.

Det är nästan makalöst hur enkelriktade de politiska sympatierna är i dessa invandrarghetton. För att citera röstfördelningarna från riksdagsvalet 2010 för några valdistrikt i Rosengård:

Törnrosen

Socialdemokraterna 81,54%

Vänsterpartiet 5,15%

Miljöpartiet 3,58%

Sammanlagt 90,27%

Örtagården V

Socialdemokraterna 85,26%

Vänsterpartiet 2,89%

Miljöpartiet 3,32%

Sammanlagt 91,47%

Örtagården Ö

Socialdemokraterna 83,03%

Vänsterpartiet 6,65%

Miljöpartiet 2,06%

Sammanlagt 91,74%

Herrgården

Socialdemokraterna 87,52%

Vänsterpartiet 4,61%

Miljöpartiet 0,74%

Sammanlagt 92,87%

Under den senaste valrörelsen satte de politiska partierna upp valplakat på sådana språk som arabiska och vietnamesiska ända uppe i Sundsvall, och valmyndigheten tillhandahåller valinformation på inte mindre än 25 olika språk. Man undrar verkligen varför de som inte kan läsa svenska ska uppmuntras att rösta. Jag skulle inte tro att mittenpartierna har mycket anledning att försöka vinna över denna väljarbas, dock, när vänsterpartierna har så starkt grepp om sina bidragsberoende väljare. Europeiska vänsterpartier i allmänhet har sett sin väljarbas försvinna det senaste årtiondet, men de svenska socialdemokraterna har uppenbarligen hittat ett bra motmedel mot den inhemska befolkningens flykt från partiet. Det är en välfungerande strategi att locka hit människor med bidrag och medvetet skapa ghetton.

‘Flyktingarna’ kommer till Sverige i hopp om att skapa ett bättre liv för sig själva, men detta är inte vad socialdemokraterna hade tänkt använda dem för. De ser dessa invandrare endast som väljarboskap, och uppmuntrar till skapandet av ghetton där livet endast är en misär, så att de får sig en säker väljarbas. De invandrare som bor i dessa ghetton är naturligtvis mycket förbannade över den tillvaro de befinner sig i, men tyvärr ventilerar de inte denna på de politiker som skapade problemet. Istället gör de det till en hobby att fysiskt attackera medelsvensson – på vissa ställen har faktiska våldtäktsgäng bildats, som jagar svenska kvinnor och utsätter dem för ohyggliga gruppvåldtäkter. Ett flertal studier av personer dömda för våldtäkt har funnit att en överväldigande majoritet av förövarna är invandrare, och att de flesta kommer från muslimska länder.

En av de mest ökända av dessa våldtäkter var den som ägde rum i Rissne år 2000, när nio arabiska invandrare överföll en 14-årig svensk tjej på en inomhusparkering. Sju av dem fortsätter med att våldta henne på ett brutalt sätt, och när de är färdiga med henne tar de hennes kläder och lämnar henne där. När huvudförhandling hålls i tingsrätten bakom slutna dörrar så fälls dock bara tre av dem, och detta för en brottsrubricering med lindrig straffsats – grovt sexuellt utnyttjande.

De döms till vård inom socialtjänsten medan offret tilldöms skadestånd som antagligen aldrig kommer betalas. Allmänheten blir oerhört upprörd över detta justitiemord till dom, men rättsväsendet vägrar ge med sig.

Det är ingen underdrift att påstå att svensk invandringspolitik har utgjort den värsta sortens landsförräderi, och utsatt de mest sårbara delarna av vårt samhälle för det värsta avskum världen har att erbjuda.

| | | 11 december, 2014 14:58
© 2017 Dårhuset
myBook v1.2 powered by WordPress