Menu

Sveriges Television – stats-TV:n

Tredje riket hade sin stats-TV, Sovjetunionen hade sin, och även Sverige har sin – Sveriges Television, vilken förkortas SVT. Även fast dessa statsbildningar inte är identiska, så är deras statliga televisionsmedia förvånansvärt snarlik. Man kan få sig en bra bild av det tredje rikets stats-TV genom Der Spiegel-dokumentären ”Das Fernsehen unter dem Hakenkreuz”, ”TV under hakkorset”, vilken främst består av gammalt arkivmaterial från det som visades under denna period. Den kännetecknades av en stor satsning på att tillhandahålla folket ett stort utbud – kultur, idrott och dokumentärer. Tredje riket använde televisionen på ett systematiskt sätt och försåg folkmassorna med den information statens ledarskap ansåg vara av värde för deras fortbildning, så att de skulle dela statens hängivenhet för vissa saker. Denna stat utarbetade de former för programinnehåll som andra länders stats-TV senare skulle göra bruk av, med en modell som fortfarande används på vissa håll, bland annat i Sverige.

Tredje riket var televisionens pionjärer, men till skillnad från senaste västerländsk TV skulle det inte vara så mycket om att maximera programmens underhållningsvärde, som att istället utbilda tittarna och orientera dem i deras samhälle. Sovjetunionen tillämpade senare samma modell för sin TV – media som fick uttrycka statens perspektiv och värderingar. De sovjetiska TV-kanalerna gavs numeriska namn – Program 1, Program 2 och så vidare. Som bekant namngavs de svenska på samma sätt – TV 1 och TV 2 inledningsvis, fast nu med prefixet SVT istället.

Propaganda har alltid varit ett återkommande moment i alla tre länders stats-TV, men inte mer än att tittarna kan invaggas i tron att de tittar på objektivt programinnehåll. När allt de ser är samma slags kommenterande, hur ska det någonsin uppdagas för dem hur mycket propaganda de matas med?

Även fast Sverige inte är ett särskilt stort land, åtnjuter stats-TV:n ändå en avsevärt stor budget genom skattemedel. Om du äger en TV i detta land eller har någon slags apparat genom vilken du kan se TV-sändningar, är du tvungen att betala licensavgiften, vilken är på över två tusen kronor per år. Även om du inte ser på stats-TV:n så måste du ändå betala för den. Även om allt du har är en datorskärm som med rätt kabel kan visa TV-sändningarna från väggkontakten, räknas den också. Och låt oss inte glömma datorhandlare som säljer TV-kort – de måste också betala avgift för att få sälja dessa kort. När man tar in skatt från så gott som alla hushåll kan man skaffa sig rejäla intäkter; sedan 2005 har stats-TV:ns budget legat på runt fyra miljarder kronor per år. Som jämförelse, enligt de siffror undertecknad har lyckats hitta, hade de amerikanska TV-jättarna CNN och Fox News båda utgifter på runt en miljard dollar vardera, eller drygt 6,5 miljarder kronor. Således har stats-TV:n i detta lilla land drygt två tredjedelar av de resurser dessa TV-bolag har, men de får däremot sina intäkter genom tittare som frivilligt ser på deras program – där behövs inget tvång.

Under 1980-talet, i ett försök att bevara stats-TV:ns monopol och skydda det svenska folket från västerländsk TV, ville delar av det Socialdemokratiska partiet förbjuda parabolantenner. Under 1980 gjorde Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening ett yttrande där de krävde att något skulle göras på grund av den oro de hade över ”de mäktigas rätt att sprida åsikter och exploatera våra sinnen”. Senare detta årtionde, under partikongressen 1987, uttryckte sig Maj-Britt Theorin på detta vis:

”Ge ungarna en chans och låt dem för död och pina slippa reklam i TV. Vårt parti får inte längre huka i den kommersiella högervinden, utan måste gå till en ideologisk motoffensiv mot yttrandefrihetens exploatörer i vilken förförisk slängkappa de än sveper in sig.”

Naturligtvis är det inte för vår egen skull vi vill förbjuda parabolantenner… Det är för barnens skull!

Dokumentärer som utbildning

SVT har varit mycket pigga på att köpa rättigheterna till diverse dokumentärer, för att visa på sina TV-kanaler. På deras webbsida på www.svt.se visar de vanligtvis vilka dokumentärer de kommer sända, med korta beskrivningar. För att citera webbsidan:

”Här på svt.se/dokumentar presenterar vi löpande de mest aktuella dokumentärerna som sänts i SVT.”

Det finns särskilda program för svensk samhällsdebatt, för reportage om internationella ämnen, program som grundar sig mer på särskilda kändiskommentatorer och så vidare.

Det är otvivelaktigt så att de dokumentärer som visas på SVT spelar en stor roll i att forma svenskarnas samhällsperspektiv. Det är förstås bekvämt att ta för givet att stats-TV:n är oberoende och låta dig själv matas med utbildningsmaterial. Du kan sätta dig framför TV:n under kvällstimmarna och lära dig om världen genom det som framställs som filmproducenternas helhjärtade vilja att låta dig få se den del av den som är utom räckhåll. Men, just hur oberoende är detta programutbud? Finns det inte en risk att de som avgör vad för program som ska visas gör det för att låta dig dela deras perspektiv på saker och ting? Nu för tiden görs alla möjliga dokumentärer, både av stora och små aktörer i den internationella filmvärlden; både de som görs av filmstudios i Hollywood och av olika länders statstelevision, såväl som små oberoende produktioner. Varför ter det sig som att man hela tiden tar upp missförhållanden i det amerikanska samhället, medan man däremot aldrig skildrar hur t.ex. yttrandefriheten i Europa har varit på bakmarsch ett längre tag nu?

Det verkar då så att när än någon i världen gör en dokumentär som är kritiskt inställd till USA, så köper den svenska stats-TV:n in den. Vissa kanske skulle påstå att jag framstår som en konspirationsteoretiker här, men kan det inte vara så att stats-TV:n matar tittarna med dessa dokumentärer av det enkla syftet att man vill distrahera dem från problemen i deras eget samhälle?

Det som följer här är ett litet urval ur det stora antal antiamerikanska dokumentärer stats-TV:n visat, samt hur de beskrivs på webbsidan.

Bowling for Columbine

Sändes den 2 juli 2005 vid 21:15, såväl som den 28 juni 2007 vid 22:30

”Moore gör en djupdykning i det amerikanska samhällets mörkaste baksida, där larmsystem, skottsäkra västar och vapen i hemmet är vanligt förekommande.”

”Både valet av musik och klippteknik är anpassat för att på bästa sätt få oss att stanna upp och tänka till. Tvära kast mellan avväpnande humor, ironiserande faktapresentationer, och fasansfull verklighetsskildring. Som i de sammanställda scenerna med bilder från övervakningskameror på Columbine High.”1 [död länk]

Är det bara jag, eller känns det som att stats-TV:n faktiskt tycks marknadsföra filmen och inte bara beskriva den?

Fahrenheit 9-11

Visad den 15 juni 2006 vid 21:00, såväl som 17 juni 15:50.

”Den frispråkige filmaren Michael Moore undersökte president Bushs handlande efter terroristattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Och Michael Moores egna slutsatser av de samband han fann mellan Bush och Saudiarabiens finansfamiljer blev besvärande för presidentens anhängare under den kommande valkampanjen”

”Moore lyfter sedan på locket till presidentens privata Pandoras ask och blottar Bushklanens nära relationer till Bin Laden-familjen och det saudiska kungahuset.

I dokumentären ställs frågan om dessa starka band kan ha bidragit till att medlemmar i Bin Laden-familjen tilläts flyga ut ur USA bara dagar efter 9/11-dåden – utan att ha förhörts av FBI.”2

Michael Moore som producent

Söker man efter ”Michael Moore” på webbsidan får man 66 träffar – recensioner av alla hans filmer det senaste årtiondet; hans framträdanden i media; och uppdateringar om de projekt han arbetar med. Fastän hans filmer Sicko och Capitalism – A Love Story inte har visats på denna TV, så har dessa filmer ändå diskuterats som del av nyheterna.

Den 9 september 2009 intervjuade stats-TV:n honom om hans senaste film (Capitalism) i Venedig och berättade om när den skulle komma till Sverige. Det var i stort sett inget annat än en marknadsföringsploj för denna film, som pågick i hela fem minuter. Som Moore själv uttryckte det inför TV-reportern:

”För människor i Sverige som ser denna film, detta är ett fönster in i Amerika. Du får se Amerika, inte genom CNN:s eller dina egna reportrars ögon, utan genom mina ögon, som en amerikan som ser det på ett annat sätt.”

”Jag försöker övertyga mina amerikanska landsmän att försöka sig på något nytt. Jag använder förstås Sverige som en förebild rätt ofta.”

”Det är det jag vill ha i Amerika.”

”Det är därför jag säger att man inte kan reformera eller reglera kapitalismen i lag. Den måste avskaffas.”3 [död länk]

För min egen del undrar jag lite varför han inte flyttar hit om han älskar detta samhälle så mycket, medan han hatar USA. Det måste förstås bero på att han är så altruistisk att han låter den plats han upptar på Jorden (och det är inte bara lite plats) tas upp av någon som är mer förtjänt av att bo i Sverige? Och inte de 80-85% i skatt han skulle betala här med hans inkomst? Och det att USA är antagligen det enda landet i världen som skulle stå ut med någon sådan som Moore? Det är min erfarenhet att människor med hans personlighetstyp skriker sig själva in i allt mer desperat utanförskap här i Sverige, vilket skarpt skiljer sig från det liv han lyckats skapa sig i USA.

Jesus Camp

Sändes den 3 mars 2007 vid 21:30 såväl som den 29 juli vid 22:10 samma år.

”Ett växande antal evangelister i USA är övertygade om att en religiös väckelse är absolut nödvändig för Amerikas framtid. För att det ska bli möjligt förbereder de sig genom att träna barn till framtida ledare som ska föra deras övertygelse vidare.”

”Dokumentären Jesus Camp följer en grupp små barn till pastor Becky Fishers sommarläger där de lär sig att bli hängivna kristna soldater i Guds armé och tränas i att ta tillbaka det fallna Amerika till Kristus. Filmen ger en unik inblick i den intensiva inlärningen på lägret och hur dessa pånyttfödda kristna barn uppfostras i syfte att bli aktörer i Amerikas politiska framtid.”

”Som de flesta barnen på lägret får han sin skolundervisning i hemmet och lär sig naturvetenskap från en lärobok som binder samman kreationism med vetenskapliga rön.”

”På lägret får barnen delta i känslosamma bönemöten med predikningar mot fria aborter och uppmanas att vända sig mot en bild av president Bush och be för honom och hans politik.”4

Jag vet inte om så många ”Evangelicals” i USA skulle uppskatta så mycket att man påstår att de tränar sina barn till att bli ”kristna soldater i Guds armé”.

Outfoxed

Sändes den 14 oktober 2004 vid 22:00 såväl som den 17 oktober samma år vid 14:50.

”Murdochs mord på journalistiken”

”Men en mer vinklad rapportering än Fox finns knappast i hela den västerländska tv-världen.”5

Jaså? Er stats-TV slår Fox News med hästlängder.

”Kanalen har utvecklats till en totalt oblyg propagandamaskin för det amerikanska republikanska partiets högerflank och för president Bush.”

”I Dokument utifrån granskas Murdochs journalistiska metoder eller snarare hans metod att ta död på en seriös journalistik.”

”En grupp volontärer över hela USA nagelfor varenda timme av Fox News sändningar och antecknade exempel på fördomar i bevakningen. Resultatet är en intensiv granskning av Fox News, som visar falskheten i tv-stationens favoritmotto: ”hederlig och balanserad”.”

Jag önskar så att medielandskapet i Sverige vore sådant att man skulle kunna granska stats-TV:n på samma sätt. Tyvärr finns det inte mycket till alternativ media i detta land, och inga ekonomiska resurser tillgängliga för sådana projekt.

Why we fight

Sändes den 31 juli 2005 vid 21:15.

”Varför krigar USA? Varför går världens sista supermakt ut i strid efter strid mot ständigt nya fiender? Vilka krafter ligger bakom? Vilka människor styr?

Why we fight var titeln på en serie propagandafilmer som Frank Capra gjorde 1942 och framåt för att uppmuntra de amerikanska insatserna under andra världskriget. I en dokumentär med samma namn har regissören Eugene Jarecki använt Capras filmer för att kommentera den till synes militära besatthet som präglar världens enda supermakt.”6 [död länk]

Jag skulle vilja ha en dokumentär på den svenska stats-TV:n kallad ”Varför visar vi alla dessa antiamerikanska filmer?”

Che

En av vänsterfolkets ständiga ikoner är Ernesto ”Che” Guevara – kommunistisk revolutionär såväl som tusentals människors bödel under och efter Castros maktövertagande i Kuba, vilket innefattade att Guevara personligen avrättade meningsmotståndare. Söker man på stats-TV:ns webbsida får man inte färre än 30 träffar, och en av dem är en kortfilm SVT gjorde i hans minne kallad ”Bolivia i Ches fotspår”. Som de uttrycker det på webbsidan:

”Men Che var verkligen en revolutionär och här följer Jorun Collin i hans fotspår i Bolivia och tar sig fram på den s k ”Che Guevara-leden”7 [död länk]

Programmet börjar med dessa höglästa ord:

”Han är en myt, en legend. Kanske har du själv en t-tröja med honom på bröstet.”

En längre dokumentär om Che var BBC-produktionen Looking for the Revolution från 2007, som sändes på SVT den 20 juli 2008 vid 22:05 såväl som en annan ospecifierad gång 2007.8 [död länk] Denna dokumentär inleddes med denna berättarröst:

”Här är Bolivia, den plats där Che Guevara, den mest berömda revolutionären, dog 1967. Min argentinske landsman tillfångatogs i djungeln medan han försökte väcka socialismen i Sydamerika.”

”Efter att Che avrättades bands hans kropp fast på en helikopter och flögs bort, som en modern Jesus Kristus, som dör på nytt för mänskligheten.”

De måste då ha ont om propagandamaterial när de köper en produktion där man faktiskt jämför massmördaren Che med Jesus. Jag hade väntat mig att de skulle visa kristendomen lite mer respekt än att göra en sådan jämförelse, också. Kanske det var ett lätt och bekvämt sätt för berättaren att sammanfatta vilken underbar man Che var – ”Den här mannen var så stor som Jesus!” Men skrämmer inte det bort de ateister som hatar Jesus? Nåväl, inte mitt problem att lösa.

Den 6 september 2010 var det dags igen. Även fast SVT inte är särskilt pigga på att visa vanliga långfilmer, så gör de uppenbarligen undantag för Che – nu visade de den argentinsk-amerikanska filmen Dagbok från en motorcykel. Som man beskrev det på webbsidan:

Dagbok från en motorcykel skildrar den fascinerande resan genom Sydamerika som den då 23-årige medicinstuderanden Ernesto Che Guevara och hans kamrat Alberto Granado företog sig i början av 1950-talet.”

Snart på stats-TV:n… ”Dassdags med CHE – den förbluffande historien om hur den vördade revolutionären Ernesto ”Che” Guevara avslöjar en kapitalistkonspiration medan han läser tidningar sittandes på toa.”

Natten då Castro hyllades på den svenska stats-TV:n

Fidel Castro är en annan av vänstersympatisörernas hjältar, också han en kommunistisk revolutionär, som avgudas av långt fler än de som öppet kallar sig marxister. Massmedia drar sig för att ens kalla honom diktator och föredrar istället att använda titeln statsminister, en som senare ersattes med president. Castros kubanska diktatur tog sin början 1959 efter ett våldsamt maktövertagande, men trots sitt förakt för den tidigare parlamentarismen så behöll han ändå det namn regeringschefen hade under detta system. Än i dag, den 21 juli 2011, kallas den ledare Castro störtade, Fulgencio Batista, för diktator på både de svenska och engelska Wikipedia-sidorna, vilket inte Castro kallas. Den engelska artikeln säger att ”Castro har beskrivits av vissa som en diktator”, som om detta faktum skulle vara omtvistat, medan den svenska inte säger något sådant överhuvudtaget.

När året 2006 började gå mot sitt slut, skulle stats-TV:n slå till med något som fick även svenska tittare att bäva. När man utannonserade den kommande hyllningskvällen, beskrev man den på detta sätt på stats-TV:ns webbsida: (Denna sida har sedan dess tagits ned.)

”Den 2 december firar Kuba dubbelt: Dels firas Castros försenade 80-årsdag, dels La Revolución som fyller 50.”

Denna lördagskväll visade stats-TV:n en fyra timmar lång hyllningskväll med Castro-vänligt programutbud och kommenterande. Den tablå som började 20:00 och slutade 0:10 hade detta på schemat:

”»Tema: Fidel Castro» 20:00-20:01

Den 2 december firar Kuba dubbelt: Fidel Castros försenade 80-årsdag och 50-årsminnet av revolutionen. Fidel Castro har suttit vid makten i Kuba sedan 1959. Vem är han, mannen som överlevt mot alla odds och som sett tio amerikanska presidenter komma och gå?

»Historien ska frikänna mig» 20:01-21:30

Svensk dokumentär från 1976. De svenska filmarna Dick Idestam-Almquist, Gaetano Pagano och Anders Ribbsjö fick 1976 en unik möjlighet att följa Fidel Castro på Kuba. Han berättar om sig själv, revolutionen och sina politiska mål. Nu, 30 år senare, återvänder Dick Idestam-Almqvist till den ursprungligen nästan tre timmar långa filmen.

I denna del berättar Castro bland annat om invasionen i Grisbukten och andra hot som Kuba utsattes för efter revolutionen. Vi får också möta honom i kohagen där han drömmer om den kubanska kon.”

Han drömmer om den kubanska kon? Jag skulle nästan vilja göra mig lite lustig över detta med några associationer… Men det skulle vara lite omoget.

”»Fidel Castro och Kuba» 21:30-21:35

Samtal med Dick Idestam-Almquist, tv-producent, Anja Karlsson Franck, debattör, och René Vázquez Díaz, författare.

»Comandante» 21:35-23:10

Amerikansk dokumentär från 2003. Regissören Oliver Stone möter Fidel Castro i ett närgånget porträtt. Castro får utveckla sin syn på kalla kriget, Kennedy-mordet, Che Guevara, USA-blockaden och sitt eget liv.

»Käre Fidel» 23:10-00:10

”Fidel förstörde mitt liv, men det var underbart”

Marita Lorenz hade en kärleksaffär med Fidel Castro strax efter revolutionen. Hon värvades av CIA för att döda honom men kunde inte komma sig för och tvingades i gengäld att bekämpa kommunismen och maffian som agent på heltid. På ett annat uppdrag lät hon också känslorna komma i första rummet och blev kär i Venezuelas exdiktator Marcos Péres Jiménez. I Wilfried Huismanns dokumentär berättar hon om ett liv som blivit mer händelserikt än någon kunnat önska sig (Tyskland 2001).”

Programvärden denna kväll hade inlett hyllningskvällen med dessa ord:

”Den 26 juli 1953 så ledde den unge advokaten Fidel Castro ett gerillaanfall mot en militärförläggning och därmed så startade han en revolution som har hållit i sig i nästan 50 år samt gjorde skägg och keps till högsta proletärmode i hela västvärlden. Folkhjälte eller diktator eller möjligen både och – det beror helt på vem man frågar. Men hur som helst välkomna till en temakväll om Fidel Castro.”

Den konversation man höll vid 21:30 var en oavbruten hyllningsfanfar i diktatorns minne. Dessa är några av de saker som sades i studion:

”Så jag upplevde de första åren, revolutionsåren som… som någonting som var väldigt lyckligt för mig.”

”Castro är inte en diktator i den bemärkelse som propagandan talar om. Alltså det finns på Kuba en dold demokrati som förklarar detta under, att revolutionen fortlever och hur ser den här demokratin ut? Den är väldigt, väldigt svår att förklara, men det är helt enkelt så att folk underifrån kan bestämma väldigt mycket.”

Om allt du hade att grunda din uppfattning om Kuba på var dessa människors framställningar så skulle du tro det var himmelriket på jorden.

Inte vid något tillfälle under hela hyllningskvällen framförde man någon egentlig kritik mot Castro, utan endast ständigt förhärligande.

Efter detta skickar många svenskar in klagomål om stats-TV:n till Granskningsnämnden pga hyllningskvällen, men stats-TV:n hävdar ändå att det var en opartisk framställning:

”Idén med temakvällarna är att genom dokumentärer och spelfilmer kring ett ämne, en person eller någon annan form av tema lyfta fram olika perspektiv och berättarformer, motsägelsefulla eller ej. Temakvällen om Castro, som suttit vid makten i mer än 50 år, fokuserade på personen Fidel Castro. I två av filmerna fick han själv komma till tals och det ligger i sakens natur att han i sin egen retorik sökte framställa sig i god dager. ”

”Anmälarnas kritik mot avsnitten och samtalen om Historien skall frikänna mig riktar bl.a. in sig på att Castro framställdes som dåtidens förebild för vänsterrörelser i olika delar av världen. SVT konstaterar att vissa delar av filmen visades i syfte att belysa just detta perspektiv och denna period av Castros maktinnehav.”

Är det detta som kallas ”fri” TV? Som motvikt föreslår jag att stats-TV:n gör detta: Sätt ihop en fyra timmar lång hyllningskväll i Adolf Hitlers minne också. Den kunde grunda sig på hur han inspirerade många européer under 1930-talet, och en del av programtablån kunde vara Leni Riefenstahls dokumentär Viljans triumf från 1935. Gamla frivilliga från Waffen-SS kunde få tala om vad Hitler inneburit för dem personligen i deras liv. Till sist kunde publiken ges tid att få lära sig Hitlers syn på judar, kommunismen, Europas framtid och dylika frågor.

Även fast stats-TV:n inte höll med om att temakvällen var vinklad, så ansåg ändå Granskningsnämnden att den var det. För att citera det ack så kraftfulla domslut Granskningsnämnden levererade den 16 april 2007:

”SAKEN

Tema: Fidel Castro, SVT2, 2006-12-02, kl. 20.00–21.00 och 21.15–00.15; fråga om opartiskhet

BESLUT

Sändningen fälls. Granskningsnämnden anser att den strider mot kravet på opartiskhet.

FÖRELÄGGANDE

Sveriges Television ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. ”

Ojsan, de gör en hyllningskväll åt en diktator, och allt som krävs av stats-TV:n efteråt är att de meddelar att Granskningsnämnden kom fram till att programinnehållet inte var opartiskt. Vad sägs om att avskeda de personer som låg bakom hyllningskvällen och de som prisade Castro?

”Opartiskt rapporterande”

Den 7 augusti 2009, två månader efter att den amerikanske abortläkaren George Tiller hade mördats, visade stats-TV:n en 6,5 minuter lång snutt på bästa sändningstid om abortmotståndare i USA. Det citerade stycket nedan var hur reportaget beskrevs på stats-TV:ns webbsida, och man läste också upp denna text under sändningen:

”Striden om aborträtten trappas upp

Den amerikanska aborträtten är ingen självklarhet. På senare tid har motståndarna trappat upp sina aktioner över hela landet. För bara två månader sen sköts ännu en abortläkare ihjäl, den här gången i Kansas.

Aktuellt reste till Mississippi och träffade en av USA:s mest ökända abortmotståndare som inte skyr några medel i sin kamp. Inget är så eldfängt i USA som abortfrågan. Rätten till abort har funnits sedan 1973. Den senaste tiden har motståndarna, den religiösa högern trappat upp sin aktioner. De gör allt de kan för att stänga kliniker eller skrämma bort kvinnorna. Bland de mer militanta aktivisterna är Roy McMillan, en av USA:s mest kända abortmotståndare.

-Gud rörde vid mig och sa att det här var min uppgift, säger han.

McMillan menar bland annat att aborterna är en komplott mot den svarta rasen. Men i en stat där Ku Klux Klan inte är avlägsen historia är det svårt att ta de vita abortmotståndarnas omtanke om de svarta flickorna på fullt allvar. Det liknar snarare en förtäckt form av rasism, men detta är något som McMillan förnekar.

I Jackson Mississippi dominerar baptistkyrkan människors liv och de unga förmanas att leva i avhållsamhet. Staten Mississippi uppger att man har färre aborter än andra stater – resultatet är fler tonårsmammor som tvingas leva i fattigdom och misär.”9

Ett klockrent exempel på det engelska begreppet guilt by association, när man antyder att McMillan är rasist eftersom han är från södern, där KKK bildades. Trots att det inte finns något som helst bevis att aktivisten ifråga har gjort sig skyldig till rasism, han har till och med en skylt som säger ”abort = svart folkmord”, så insinuerar ändå reportern att han faktiskt är rasist. Utöver det som skrevs på webbsidan, sade reportern detta under sändningen, när de rapporterade från en abortklinik:

”På andra sidan staketet finns läkare och sköterskor som kämpar för kvinnans rätt att göra abort. De lever under ständigt hot och belägring. Bön är inte det enda vapnet i aktivisternas arsenal, och flera abortläkare har skjutits till döds i USA.”

”Kliniken eskorterar kvinnorna. De vänder sig bort där de tvingas löpa gatlopp förbi de bibeltrogna.”

Samma reporter, Eva Elmsäter, bevakade även Irak efter Saddam Husseins avrättning. För att citera:

”Saddam – fruktad och beundrad

I 23 år var Saddam Hussein Iraks ledare fruktad och avskydd för sin brutalitet, men också beundrad bland flera som en stark arabisk ledare som vågade utmana USA och Israel.”10 [död länk]

Personligt meddelande till denna reporter: Lär dig meningsbyggnad – utan rätt kommatering går det inte att få ordning på dina meningar. Hon fick också i uppdrag att bevaka det amerikanska presidentvalet år 2008 den 7 oktober; detta är hur hon beskrev TV-bevakningen där borta:

Objektivitet inte gångbart i amerikanska TV-medier

”Som en alien på besök zappar jag mellan kanalerna, fascinerad av skådespelet. TV-nyheterna liknar underhållning och programledarna driver hejdlöst med presidentkandidaterna. Ingen objektivitet här inte. Då får man titta på PBS och riskera att somna.”11 [död länk]

Ojsan, så denna reporter får betalt med skattemedel för att sitta och titta på amerikansk TV. Man tycker hon borde kunna reflektera över den svenska stats-TV:ns opartiskhet när hon ändå håller på. Senare denna månad körde stats-TV:n en rad program om samma presidentval, under rubriken ”SVT storsatsar på USA-valet”12

”Inför presidentvalet i USA späckas SVT:s tablåer med intressanta program. I det digra utbudet finns en rad aktuella dokumentärer och filmer som djupdyker ner i det amerikanska samhället.”

”SVT1 måndag 27 oktober kl 22.00 K special: Dixie Chicks shut up and sing

För några år sedan var Dixie Chicks de bäst säljande kvinnliga artisterna genom tiderna. Men så kritiserar bandets Natalie Maines president Bush vid ett scenframträdande. Det får ödesdigra konsekvenser och bandet portas nästan överallt. Amerikansk dokumentär från 2006 som följer bandet under tre år då de fortsätter att skriva musik och vågar föda barn trots att de är dödshotade.”13 [död länk]

Man står som handfallen när man försöker klura ut just vad för relevans denna dokumentär har för presidentvalet? Det enda man skulle kunna utläsa ur den är att den är menad att framställa republikanerna som censurivrare. Kanske dokumentären också är tänkt att ge intrycket att de är kvinnohatare, vem vet? Det är dock rätt lustigt att stats-TV:n antyder att den amerikanska yttrandefriheten är bristfällig, när Sverige sätter politiska oliktänkande och religiösa predikanter i fängelse. Jag undrar också just vilken sorts kritik man fann i Maines ord, särskilt när hon yttrade dem inför en Bush-fientlig publik: ”Bara så ni vet så skäms vi över att USA:s president är från Texas.” Ordet kritik brukar ju annars innebära att man tar upp något ställningstagande eller någon handling som kan ifrågasättas och argumenterar för hur detta är felaktigt, inte att man bara gör sig skyldig till ett personangrepp. ”Den svenska stats-TV:n är extremt vinklad” är ett stycke klart befogad kritik, medan ”nämnda stats-TV:s VD våldtar småbarn” skulle vara ogrundat förtal. Man kunde vänta sig att massmedia skulle kunna göra skillnad mellan de två sakerna.

Man skulle kunna hålla på i all evighet och prata om hur tvivelaktigt stats-TV:n bevakar USA, varför jag kommer hålla mig kortfattad; men detta nästa program var också mycket chockerande. Den 19 augusti 2009 intervjuade programserien Kobra en amerikansk journalist i 30 minuter. För att citera programmets webbsida:

Prisad journalist om övergreppen i Abu Ghraib och folkmordets Rwanda

Jag kan inte undgå att lägga märke till den omsorgsfullt valda meningsbyggnaden här – man likställer övergreppen genom att låta dem båda vara fall av detta ord.

”Den amerikanske journalisten Philip Gourevitch har skrivit om två av samtidshistoriens mest smärtsamma händelser – amerikanska soldaters övergrepp på fångar i det irakiska Abu Ghraib-fängelset och folkmordet i Rwanda för femton år sedan. I år har Philip Gourevitchs böcker om Irak och Rwanda kommit på svenska. Kobras Kristofer Lundström träffade honom i New York, för att bland annat prata vad de här två händelserna kan ha gemensamt.”14 [död länk]

Vem kan ifrågasätta att det nästan fullständiga utplånandet av Tutsi-stammen i Rwanda, med drygt 800 000 döda, har något gemensamt med perversa soldater i USA:s militär som förgriper sig sexuellt på irakiska fångar? För att analysera den logik vänstermedia som den svenska stats-TV:n använder sig av, föreslår jag att det nog är så här de tänker: ”När USA gör något alls, så är det lika illa som det absolut värsta som något annat land i världen någonsin har gjort, eftersom det per definition är en självklarhet att USA är den stora djävulen.” Al-mout li Amreeka?

Detta var dock inte den enda gången programmet Kobra gick för långt med sin antiamerikanska agitation; när Bush höll på att lämna presidentskapet 2008 gjorde man ett avsnitt kallat ”Kobra om George W Bush”, som beskrevs med dessa ord: ”Han är världens mest hatade politiker, men också guds gåva till komedin.”15 [död länk] En amerikan som man däremot prisar istället är George Clooney, som Kobra intervjuade tidigt under 2006.

”Möte med Bushkritiska George Clooney”

”Under våren har han varit bioaktuell i Sverige som manusförfattare, regissör och skådespelare för två filmer som båda är kritiska till dagens USA.”

”Good night and good luck är berättelsen om hur den legendariska tv-journalisten Ed Murrow på 50-talet utmanade den mäktige senatorn Joe McCarthy och anklagade honom för att inskränka de medborgerliga rättigheterna i hans jakt på kommunister.”

”Syriana är en thriller om oljeindustrin, också den med ett politiskt budskap. När de amerikanska medierna har ryggat för att kritisera makten har Hollywood sett en affärsmöjlighet.

– Tyvärr, under de senaste tre åren, fram till Katrina-katastrofen har media undvikit de svåra frågorna, men där har filmen tagit över en del, anser Clooney.”16

 

| | | 10 december, 2014 13:28
© 2017 Dårhuset
myBook v1.2 powered by WordPress